Att sälja pottor och steksill "i skönhet"?
Kommersiell modernitet i tysk sekelskiftesdebatt.
Nationalekonomen och handelshögskoleprofessorn Werner Sombart var en av sekelskiftets ledande samhällstänkare.
En av de fenomen han analyserade med stort engagemang var de moderna försäljningsformerna och den moderna reklamen. Det intressanta är att han under loppet av några år radikalt bytte sitt sätt att värdera dessa ting. Han hade tidigt formulerat den syn på "fakta" och "värderingar" som hans vän Max Weber skulle ge sin klassiska formulering 1904, och han var konsekvent i detta avseende: samma analys av mekanismerna och uttrycken i den nya kommersialismen blev hos honom föremål för drastiskt skilda "kulturfilosofiska" bedömningar. Vid sekelskiftet 1900 var den starkt marxinspirerade vänsterradikalen Sombart mycket positiv till den kulturella modernisering, 
den "nygestaltning av livet", som de representerade. 1908, när hans tänkande vacklade mellan en nietzscheanskt färgad anarkism och den antimoderna högerradikalism som snart skulle göra honom till en av nazismens förelöpare, angrep han reklamen som ett förebud om ett annalkande "amerikanskt kulturhelvete". Den debatt han utlöste säger en hel del om den intellektuella världens tidiga möte med den moderna marknadsföringens former och uttryck, och om mångtydigheten i den kritik mot "kommersialismen" som hade högkonjunktur under 1960-talet (då man ännu läste Sombart!) , och som inte förlorat sin aktualitet idag.
Sombarts närmaste konkurrent som expert på det moderna säljandets former i förra sekelskiftets tyskspråkiga värld var den österrikiske marginalisten Victor Mataja, som var lika hyllad bland reklam- och försäljningsfolk som Sombart var fruktad. I sitt magistrala arbete om reklamen i vidaste mening (definierat som företagens arbete med "fördrivning") analyserade han bland annat de moderna handelsformernas samspel med kvinnornas arbete med att för sina hushålls räkning ansvara för konsumtionen: de moderna företagen axlade en del av husmödrarnas arbetsbörda, och skapade rum för mera rationella konsumentval. Reklamen var ur nationalekonomisk synvinkel nyttig.
Reklam för giktvadd på Brandenburger Tor c:a 1910: why not?