Frågor kring tänkande och praktik
I en rad texter har David diskuterat ämnet idéhistoria och dess grundläggande problem. Trots att han lagt fokus vid konsekvenserna för hur man bör arbeta och förhålla sig som forskare i detta ämne (dvs. metodologiska frågor) är de filosofiska bekymmer han tagit upp av långt vidare intresse. Ytterst handlar de om förhållandet mellan vad vi till vardags talar om i termer som "tanke och handling" eller "teori och praktik".
Grundtesen i Davids resonemang är kanske lite oväntad för att komma från en idéhistoriker. (Den har också vållat notabel osäkerhet och skygghet att ta ställning till analysens egentliga innehåll bland hans svenska kolleger.) Han förnekar att vad som kan tyckas vara idéhistorikerns själva studieobjekt – idéer – existerar alls. Eller rättare sagt: han förnekar att idéer existerar i den mening som vårt vardagsspråk brukar förutsätta, som ett slags oberoende immateriella ting som finns där ute någonstans, strax utanför tiden och rummet. (Nåja, kanske sådant existerar – men i så fall har de ingenting med oss människor att göra!) Vad vi talar om som "idéer" är i stället mänskliga handlingar, meningsfulla verksamheter, med bestämd förankring i tiden och rummet. "Idéer" bör förstås som exempel på en i eminent mening social form av mänskligt handlande – en socialt interaktiv verksamhet: tänkandet som mänsklighetens arbete med att resa frågor som man har skiftande slag av intressen att få besvarade, och arbete med att föreslå, bejaka och förkasta olika förslag till svar på de frågor man ställt sig.
Själva problemställningen är i hög grad Davids egen. Men han knyter an till flera inspirationskällor för olika aspekter av resonemanget, och dit hör bl.a. R.G. Collingwood, Quentin Skinner, Walter J. Ong, Roger Chartier och Jürgen Habermas. Den inspiratör som han hittills anknutit till med minsta mängden invändningar torde vara Ludwik Fleck, vars "jämförande kunskapsteori" David senast presenterat som redskap för allmän idéhistoria i en artikel på engelska i tidskriften Ideas in History.
Exempel på teman:
* Finns det tankar i biblioteket när det är öde och stängt för natten?
* Att läsa gamla texter historiskt: författarintentionen och läsarmeningarna
* Vår allra mest sociala aktivitet: Ludwik Fleck och tänkandet i historien
* En temadag på arbetsplatsen:
Möten mellan tänkesätt & intellektuella kulturkrockar – det besvärliga och fruktbara tankeutbytet, betraktat genom Ludwik Flecks glasögon
2005 inbjöds David av en verksamhetsenhet med c:a 60 anställda för att leda en utvecklingsdag på en kursgård utanför Stockholm. Ett föredrag på en och en halv timme före lunch följdes av diskussioner i grupper, indelade efter yrkeskategorier. (De flesta vid denna arbetsplats var forskare, med vetenskapligt-professionell skolning som gemensam nämnare. Men här fanns också en grupp administratörer, som till sin egen förvåning fann ämnet allt intressantare ju längre diskussionen framskred. De fann hos Fleck redskap att tolka arbetskamraternas oförmåga att "se" saker som föreföll uppenbara för dem! ) Ytterligare ett föredrag på en och en halv timme efter lunch följdes av nya diskussioner, denna gång i tvärgrupper mellan yrkeskategorierna. Dagens tema kretsade kring Flecks svåröversättliga begrepp Denkverkehr ("tankeutbyte", eller egentligen "umgänge" eller "trafik" i människors tänkande). Det kunde erbjuda alternativa perspektiv på frågor som i vetenskapens värld annars ofta talas om i termer av "tvärvetenskap", "interdisciplinaritet" eller "transdisciplinaritet". Här var inte förekomsten av discipliner utgångspunkten, utan förekomsten av olika sätt att "se" aspekter av världen, och att bearbeta vad man lärt sig att se. Det handlar om olika sätt att tänka som människor skolats in i – mer eller mindre ingående. (Det kan här lika gärna vara fråga om modelejonets förmåga att se vilka kragsnitt som är "inne" eller "ute", som mikrobiologens förmåga att urskilja rickettsier i ett preparat under mikroskopet.)
Temadagen utmynnade i rik respons, med en stor mängd entusiastiska kommentarer och följdfrågor. Stimulerade uppenbart till Denkverkehr!
Se Davids diskussionsfrågor för gruppsamtal före och efter lunch
